En båtsman tillhörde flottan och motsvarade den indelte soldaten inom armén. För sitt uppehälle tilldelades han ett torp benämnt båtsmanstorp. Båtsmanstorpen tillskapades 1623 och inte förrän 1932 gick den siste indelte båtsmannen ur tjänst.

I Ådalen var båtsmansväsendet utbyggt 1668 och Boteå hade det högsta antalet rotar, åtta stycken, av alla i hela området.
En rote bestod av flera bönder som gick tillsammans för att hålla en båtsman med bostad, mark och nödig försörjning. Vanligtvis gick en eller flera byar ihop. Båtsmanstorpet för Undroms by låg på gränsen till Solums by.
Siste båtsman fram till 1898 hette Johan Näsström Tysk. Han flyttade sedan till Undrom och praktiserade då också som tandläkare.

Övriga båtsmän var:
Öring i Grillom och Valla
Lokatt och Frank i Sunnersta
Ruda i Stöndar
Störg i Offer
Söderman i Subbersta
Ställhult i Törsta och
Rundqvist i Kalknäs.

Boteåborna kallas ju Botetjuvar men enligt arkivlektor Thord Bylund i Härnösand var ursprunget Botekämpar p.g.a. båtsmännens tapperhet i fält. Att det sedan blev "Botetjuva" sägs bero på att de var smarta handelsmän i affärer och på marknader, vilket gjorde att motparten kände sig lurad. Därav öknamnet.