Undroms brygga 1936
Foto: Viktor Lundgren

Älvbåtarna var tidigt ett viktigt samfärdsmedel på Ångermanälven. Vi kan ju tänka oss vilken syn när vikingaskeppen kom hemseglande med sina skatter.

Vid älven ligger Undroms nuvarande båtplats, kajen. Denna plats kallas i folkmun för "Stranna". Av kartor från 1700-talet framgår att kajen låg på samma plats då som nu.
Den var på kartan avtagen som lastageplats och faktorsboställe för Gålsjö bruk. På den här tiden var dagens centrala samhälle byns utmark. Går vi drygt tusen år tillbaka i tiden låg delar av Undrom och Kalknäsmon under vatten. 1700- och 1800-talsgårdar i Undrom låg samlade uppe i byn omkring Klippgården.

Boteå hade en betydande båttrafik redan på 1700-talet när järnmalmen fraktades med haxar, små segelfartyg, upp till Undrom. Därifrån transporterades malmen vidare med hästar upp till Gålsjö bruk.
Söder om nuvarande kajen låg brädgårdskajen. Där lastades massabalar från Högfors bruk som grundlades 1898 och var i drift till bruket brann 1918. Fabriken sysselsatte 50 arbetare och tillverkade 2.200 ton mekanisk massa per år.
Även bräder skeppades. En stor mängd gods har under åren fraktats till affärer och hantverkare. Undrom hade ett kajmagasin med en kommissionär som föreståndare, Johan Bergman.

Passagerartrafiken på älven började redan 1837 med en hjulångare. Sedan fortsatte trafiken med last- och passagerarbåtar i stort antal.
Angöringsplatser i vår närhet var Undrom, Holm, Björkå, Kläpp och Sånga. Det var två direktförbindelser dagligen till Härnösand och Sollefteå utan byte av båt. Här fanns även små ångslupar som fungerade som en slags lokala bussar. De kilade fram och tillbaks på älven mellan alla småbryggor från Undrom och ner bortanför Sandöbron.

Strömkarlen lägger till vid Macked
Foto: Viktor Lundgren

Bo G. Hall citerar Maurits Edström i sin bok Strandhugg längs Ångermanälven. Denne lär ha sagt att älvbåtarna sydde ihop landet med sin sicksacksöm mellan kajer och bryggor på båda stränderna.

Det fanns även färjor över älven. En sådan färjeled gick från Undrom och över till Hämra på andra stranden. Den lades ner 1968. Färjan mellan Björkå och Lökom, som drevs i kommunal regi, lades ner först 1971.

Strömkarlen och Turisten var de sista stora båtarna. Strömkarlen kunde ta upp till 500 passagerare. Den disponerades av den tyske kejsaren Wilhelm 1895 och 1905 samt av den siamesiske kungen Chulalongkorn 1897 för färd upp till Sollefteå.

Båttrafiken upphörde 1939, det år då andra världskriget bröt ut. När Strömkarlen gjorde sin sista tur hade mycket folk samlats på kajen för att ta avsked. Flaggorna var hissade på halv stång. Älven får aldrig samma liv mer sedan älvbåtarna och senare timret lämnat älvfåran.

Kuriosa är att det funnits både Boteå Ångbåts AB 1881 och Undroms Ångbåts AB 1899. Boteå Ångbåts AB sålde sin ångbåt Norra Ådalen vidare 1882. Undroms Ångbåts AB inköpte ångbåten Turisten för 15.500 riksmark i Hamburg 1899. Av en annons i VA den 15 juli 1899 framgår att "den nya båten på traden Undrom - Sollefteå gör tvenne resor tur och retur dagligen med början i dag".
Det gick nog inte så bra för hon såldes efter endast en säsong för 18.000 kronor.