img
Bo­teå­byg­den:
BYAR & BYGG­NA­DER (bl.a.) I BYGDEN
(Pla­ts f. lo­go​/​fo­to)
Boteå består av fler än 30 byar och överallt runt bygden finns intressanta byggnader.
I den här avdelningen samlar vi artiklar om dem i nutid, med lite tillbakablickar.
Du kan läsa mer om Boteå förr i tiden under fliken "Kulturlagret".

Holms lantb­ruk: Miljöcer­ti­fie­ring ger hel­hets­pers­pek­tiv på skogen
Välj artikel:
In­nehåll
Bettans kon­fe­rens
Boteås bynamn
Gålsjö bruk
Holms lantbruk
Klock­­hu­set i Skadom
Kom­mun­sam­mans­lag­ning­ar­na
Para hem­bygdsgård
Res­tau­re­ring­en av Björkån
Sånga kyrka
Efter att Elisabeth Sellgren, Thomas Larsson och Roger Berg 1987 köpte Holms lantbruk dröjde det inte länge innan det konventionella jordbruket hade förvandlats till Kravmärkt dito. I dag är gårdens skogsinnehav miljöcertifierat.

 
img
Foto: Frida Sjögren
Det var 1987 som Thomas Larsson och Elisabeth Sellgren startade ett av Sveriges största Krav-godkända jordbruk i Undrom. Idag, 25 år senare, är även gårdens skogsinnehav miljöcertifierat.
- Jättekul, tycker Elisabeth Sellgren. Nu ser jag på skogen med helt nya ögon. (Här i sällskap med Ingemar Thulin, virkesköpare för SCA)

Av Mats Wigardt.

 

Vinterns första snöfall har penslat landskapet i vitt. Snömodden sprutar om däcken när vi tar av mot Holms lantbruk, öster om Sollefteå, där en välgödd gris bökar i den svarta jorden bakom ett elstängsel.
Hemma hos Elisabeth Sellgren är kaffet framdukat, med nybakta muffins upplagda i en korg mitt på bordet. Från kaminen sprider sig doften av björkved och kattungen Ida, eller om det är en Stefan, pockar på uppmärksamhet.

 

Kravmärkt jordbruk
Holms lantbruk har en historia som sträcker sig ända tillbaka till 1529. Under flera sekel var gården det största privatägda jordbruket norr om Dalälven.
När så Thomas Larsson, Elisabeth Sellgren och kompisen Roger Berg efter många turer lyckades köpa gården dröjde det inte länge innan det konventionella jordbruket hade förvandlats till ett Kravmärkt dito.
- Sedan några år drivs jordbruket vidare av vår dotter och hennes man enligt samma ekologiska principer, berättar Elisabeth Sellgren. 200 hektar åker, 200 köttdjur och ett antal grisar utgör stommen i verksamheten.

 

Skogen - en helt ny värld
Till gården hör även 250 hektar produktiv skogsmark. Som aktiv jordbrukare tyckte Elisabeth Sellgren tidigare att skogen mest var ett oprioriterat bihang till grödor och djur. De avverkningar som gjordes var primärt ett sätt att få kapital till investeringar på gården, utan någon egentlig tanke på långsiktig förräntning av skogskapitalet. "Mer volym än kvalitet" som hon minns det.
Nu, när ansvaret för jordbruket övertagits av en ny generation, är skogsinnehavet Elisabeths stora intresse.
- Ju mer jag läser och lär mig, desto mer frågor måste jag ställa, säger Elisabeth. Det är en dörr som har öppnats till en helt ny värld.


 
img
Foto: Frida Sjögren
"Arbetet med skogen är så mycket roligare nu. Jag tar ett personligt ansvar, tittar, tänker och mäter."

 

Uttag och insättningar
Sina frågor om skogen har hon allt som oftast ställt till grannen Ingemar Thulin. Han är virkesköpare för SCA och väl bevandrad i hur skogen bör skötas för att på bästa sätt gynna såväl produktion som naturvärden.
- Många ser ju skogen enbart som ett bankkonto man kan göra uttag från lite då och då, utan att behöva tänka på nya insättningar, säger han.
Skogsmarken på Holms jordbruk består av ett sammanhängande och överskådligt skifte i anslutning till gården. Visserligen finns även något hundratal hektar berg, men det är, hävdar Elisabeth, en tillgång med mervärde som gör skogen trevlig att vistas i.

 

Långsiktig plan hjälper
Själv har hon lagt ner en del eget arbete på att röja - lite i taget och utan att känna någon press.
Men att aktivt sköta 250 hektar skog innebär mycket arbete. Sedan 2007 har hon därför en skogsbruksplan för att lättare kunna planera ekonomi och arbetsinsatser, såväl egna som inhyrda.
I hennes dator finns numera en beskrivning av innehavet, i ord och siffror, med uppgifter om virkesförråd och åtgärdsbehov. Tillsammans med Ingemar Thulin diskuterar Elisabeth sedan vad som bör göras, såväl kortsiktigt som på lite längre sikt.
- Idag förstår jag vikten av att tänka långsiktigt, säger Elisabeth. Polletten har trillat ner och fastigheten är uppdelad i vad som ska brukas intensivt respektive mer extensivt, med tonvikt på naturvård.


 
img
Foto: Frida Sjögren
Tillsammans med Ingemar Thulin diskuterar Elisabeth vad som bör göras, såväl kortsiktigt som på lite längre sikt.

 

Certifierat skogsbruk
I takt med att intresset för och kunskapen om skogen har ökat har hon också börjat fundera på att certifiera skogsinnehavet, särskilt som man ända från början arbetat för att skapa ett bärkraftigt och samtidigt miljömärkt jordbruk.
När Ingemar Thulin därför hörde av sig och ställde frågan om Elisabeth var intresserad av PLUS Certifiering, en gruppcertifiering där SCA drar det administrativa lasset och samordnar certifieringsprocessen, tvekade hon inte.
Tillsammans gav sig Elisabeth och Ingemar ut i skogen för att skaffa sig en aktuell bild av skogsinnehavet. Därefter satte de sig ner på SCAs kontor i Kramfors för att med hjälp av skogsbruksplanen gå igenom den omfattande checklista på åtaganden som krävs för en PLUS Certifiering.
Och sedan i somras är den skogsmark som hör till Holms lantbruk godkänt för certifiering enligt FSCs och PEFCs standarder, med allt vad detta innebär av dokumentation, avsättningar för naturvård och miljöhänsyn vid skötsel och avverkning.

 

Roligare med helhetsperspektiv
- Det som är nytt för mig är helhetsperspektivet, konstaterar Elisabeth Sellgren. Genom att jag åtagit mig något som kan bli utsatt för revision måste jag alltid ha hela åtgärdskedjan, från avverkning till föryngring, i åtanke.
Ett inslag i markinnehavet som krävt särskild hänsyn är det stora gravfält som ligger invid Ångermanälven. Det är länets största gravfält, daterat till yngre järnåldern, och består av ett femtiotal gravkullar, varav flera grävts ut och varit sällsynt rika på fynd.
När ett bestånd med stora tallar, vars rotsystem hotade att förstöra fornlämningen, skulle avverkas var det därför viktigt att arbetet utfördes på rätt sätt så att onödiga skador kunde undvikas.
- Arbetet med skogen är så mycket roligare nu, konstaterar Elisabeth. Jag tar ett personligt ansvar, tittar, tänker och mäter. Och jag vill vara säker på att varje åtgärd utförs på rätt sätt.

 

Om Holm i historiskt perspektiv kan du läsa här: Holm i Överlännäs [kulturlagret]

_______________


Vi tackar SCA:s informationschef Rolf Edström, textförfattaren Mats Wigardt och fotografen Frida Sjögren för att vi får publicera den här intressanta artikeln som varit publicerad i SCA:s tidning Din Skog (nr 4, 2012).
Och Johan Hedberg för tipset.


 


 
 
Till sidans topp
67/1579  
 
 
menyer
Botevy
  Allt material Copyright © 2011-2024 Boteåparlamentet o/e resp upphovsrättsinnehavare Foto: E Hoppe   
  Allt material Copyright © 2011-2024 Boteåparlamentet o/e resp upphovsrättsinnehavare Foto: E Hoppe

Vi använder SSL och IP-nr. Om integritet på botea.se
Facebook
Twitter
Google+
Linkedin
E-post
PARLAMENTET X
FÖRENINGAR
KULTURLAGRET
BOTEÅBYGDEN
BotekryssetInnehåll
Boteå i BilBettans konfe
BOTEÅ: SpelBoteås bynam
Boteåbor pilGålsjö bruk
BoteåbroschHolms lantbru
Byar & Byggn pilKlockhuset i 
Vägbeskrivn pilKommunsammans
Övrigt i oc pilPara hembygds
Restaureringe
Sånga kyrka
BOTEWEBBEN