Bild: Nico­de­mus Tessin d.ä. (1615 - 1681) - Krig­sar­ki­vet

Härnösand 1648.

Nils Magnus Sternelius' föräldrar hette Måns Joensson och Kerstin Eriksdotter och bodde i Härnösand. Om Måns Joenssons yrke finns flera teorier; faktiskt så vitt skilda som skomakare och borgmästare(2). Man vet inte så mycket om föräldrarna, men man vet att Kerstin Eriksdotter bodde kvar i Härnösand som "fattig änka" år 1662.

När gossen Nils föddes, troligen i nådens år 1629(3), hade han redan en bror, Jonas, som tog studenten 1642, blev predikant vid Västerbottens regemente 1655, deltog i Karl X Gustavs polska krig och till slut "afled ynkeligen i Polen". Okänt när.

Den unge herr Sternelius hade nog ett gott läshuvud eftersom han skrevs in som, kan man anta, 16-årig student från Åbo(4), vid Uppsala universitet den 28 jan 1646. Men han skrev faktiskt in sig i den Ångermanländska nationen redan drygt två veckor tidigare; nämligen den 12 januari.

Hans namn är dessutom det allra första i nationens matrikel - se bild.

Efter avslutade filosofiska studier blev Nils utnämnd till konrektor i Härnösands skola 1657 och till promoverad filosofie magister 1661. Som lärare var han "punktlig"(5) men han "fiskaliserade(6) gärna på rektor och sina öfriga kolleger" och angav ofta både den ena och den andra till tinget "för försumlighet". Något han f. ö. träget fortsatte att ange till tinget, resten av sitt liv.

Det är oklart riktigt när, men Nils flyttar till Boteå någon gång före 1663 och gifter sig med Catharina Burman, dotter till underlagmannen i Ångermanland, Carl Carlsson Burman, som bodde på Sunnersta. De fick åtminstone åtta barn - möjligen fler.

När superintendenten (ung motsv biskop i dag) Steuch gjorde sin visitation(7) i Boteå 1663, hade församlingen redan utnämnt Nils till kyrkoherde och han utsågs också till pastor designatus(8) efter att han, på synodalmötet i Härnösand 3 feb 1664, höll en morgonpredikan "de fidei definitione" - dvs en riktigt renlärig sådan.

Foto: Ång­er­man­lands Nation

Ångermanlands Nations matrikel.

Vid Sternelius officiella tillträde som kyrkoherde senare under 1664 fick han naturligtvis tillgång till prästgården, dess ägor och avkastning - det s k prästbordet. Och Nils, som ju redan i Härnösand visat sig vara en riktig petimäter, klagade förstås: Bland annat på Boteå ting 1666 där han förklarade, att han på grund av vanskötseln av Sand- och Skarpåkern minsann behövt kosta på dessa hela 300 daler.

Men inte nog med det: Han klagade också, vid samma tillfälle, på att salig kyrkoherden Olof Anthelius inte hade byggt något på prästgården och inte heller skött underhållet, så "där är ett stort husröte". Men Peter Bergman, arvinge till sterbhuset efter Anthelius, "förvägrade sig dock därtill svara, isynnerhet om åkrarne".

Det kan ju tänkas att Bergman helt enkelt inte hade några 300 daler - en stor summa - att betala till Sternelius... Man beslutade i alla fall att gå syn under 1667. Tyvärr vet jag inget om resultatet.

Och det var under Sternelius ämbetstid som Boteåbygdens mörkaste epok inföll:
Tiden för Häxprocesserna.
_____________

Vidskepelse låg i tiden "och allmogens benägenhet för signerier(9) utmynnade till sist i en andlig farsot".

Vi vet i dag, att denna andliga farsot alltsomoftast tog sig uttryck i de vildaste fantasier - påfallande ofta hos barn - "om hexfärder och Blåkulla-vidrigheter" och man kunde eller ville tyvärr inte, som bekant, hitta något bättre botemedel mot farsoten än "bödelsyxa och bål".

Det var också så, att det i Sverige redan vid den här tiden fanns lag på att "ingen omyndigs och jäfvigs vittnesmål ägde gällande kraft" men som vi ska se, struntade man fullständigt i detta när det gällde anklagelser om häxeri och trolldom.

Och kyrkoherde Sternelius själv utgjorde absolut inget undantag: Vid trolldomsrannsakningarna var han allestädes närvarande, angav den ena efter den andra och uttryckte aldrig "något förnuftigt eller återhållande ord i detta vanvett". Tvärtom verkar det som att Sternelius - och hans kollegor - mer än gärna drev på för att fälla de anklagade som, naturligtvis, protesterade förgäves.

Foto: Ång­er­man­lands Nation

Matrikelsidan där Nils Sternelius är den först inskrivne i matrikeln.

Det finns protokoll från den här tiden, där det framgår att det var flera rannsakningar i Boteå: Det var en 22-26 september 1674 men också den som nämns i herdaminnet; en rannsakning som började 8 januari 1675(10) och en av de närvarande var, som sagt, vår egen "pastor loci wyrdige herr Nicolaus Sternelius".

Det finns ju många berättelser om tragiska öden från den här tiden och herdaminnet tar upp ett sådant, eftersom vår vän Nils själv - enligt protokollet - var direkt pådrivande. (Men det var inte det enda tillfället(11).)

En kvinna, Margareta från Stöndar, hade blivit anklagad för trolldom men trolldomskommissionen i Norrland, där guvernören Carl Larsson Sparre(11) var president, hade faktiskt "entledigat" henne från den misstanken på hösten 1674. Men nu var det dags igen och en som vittnade mot henne den här gången, var ingen mindre än hennes egen dotter!

Den stackars kvinnan förnekade naturligtvis allt, bönade och bad och försäkrade att hon inget visste och inte förstod något av det hon anklagades för. Men då steg "kyrkoherden wällärde herr Nils" fram som vittne och med myndig röst och i skarpa ordalag uppmanade han henne att erkänna eftersom, som det står i protokollet, "han sade sigh heela åhret i kyrkian under predikan haar sedt dhe tecken på henne, att hon ähr skyldigh".

Han hade alltså inget emot att hävda att han hade samma förmågor som de ökända visgossarna som kunde peka ut häxor på löpande band, bland annat i Sollefteå i september 1674(12).

Men det var inte nog med att han själv angav folk för häxeri och trolldom - nej då: Han lät faktiskt till och med tre av sina egna barn; Nils, Sara och Karin, 8 , 7 resp 5 år, stå som vittnen vid rannsakningen mot flera kvinnor!
Så noggrant efterlevde man lagen om att "ingen omyndigs och jäfvigs vittnesmål ägde gällande kraft"...

Tyvärr har jag inte lyckats finna någon uppgift om Margaretas slutliga dom eftersom det här protokollet inte fördes vid kommissionens sammanträde och protokoll därifrån verkar vara förlorade. Men vi vet, genom en anteckning i protokollet, att minst en annan kvinna blev dömd till döden och avrättad!

Bild: Cornelis Saft­le­ven (1607 - 81) Art Ins­ti­tu­te of Chicago

Häxsabbat.

Nils Sternelius utnämndes till prost senare under 1675, var "mycket trägen att på tinget angifva försumligheter" och avled den 30 september 1684(13).

_________

Fotnoter och länkar:

1) Herdaminnet som pdf

2) Anbytarforum

3) MartinBergman.se (Här anges Bernhard Granholm som källa)

4) Modin & Söderberg: Matrikel öfver i Upsala studerande norrlänningar (1890).

5) Punktlig: (mycket) noggrann el. omsorgsfull; /ur SAOB

6) Fiskalisera: i allmännare anv.: (närgånget el. kitsligt) rannsaka el. snoka el. spionera (efter ngt). /ur SAOB

7) Visitation: Kontroll att församlingen sköts på rätt sätt(*)

8) Pastor designatus: Kyrkoherde som vid tillfället inte tillträtt tjänsten(*)

9) Ägna sig åt signeri: (söka) framkalla el. avvärja övernaturliga makters verkningar gm uttalande (el. skrivande) av kraftord el. läsande av (troll)formler /ur SAOB

10) Protokollet som nämns i herdaminnet är från en förberedande rannsakning, inför trolldomskommissionens ankomst, med 60 anklagade och ledd av Johan Hambraeus med 12 edsvurna från Boteå och pastor Sternelius.

11) Se artiklarna Häxprocesserna i Boteå 1674 - 75

12) Häxprocessen i Sollefteå inleddes 8/9 1674. 31 var anklagade och 23 dömdes, varav 6 till döden.

13) MartinBergman.se (Här anges Bertil Hasselberg som källa)

*) Inhämtat fr. Härnösands stift. Äv. förkl. t. "superintendent" o. "de fidei definitione".

Boken som finns avbildad (Matricula Nationis Angermannicae, volymsignum U 1603a, Norrlands Nations arkiv, Uppsala) donerades till nationen i maj 1707 av medlemmen och kuratorn Georgius Wallin (enl. försättsbl).
Sidorna före 39 är reserverade för bl.a. nationens stadgar, nationshistoria mm.
Ett varmt tack till Veronika Nyrén, Norrlands nations arkivarie, som lagt ner enormt mycket arbete på att hjälpa till.